Så här har vi alltid gjort!

Så där kan man väl inte göra?!

Det där är omöjligt!

Ni kommer att misslyckas...

Giorgio Moroder om kreativitet

Once you free your mind about a concept of harmony and music being correct, you can do whatever you want. So, nobody told me what to do, and there was no preconception of what to do. (Daft Punk – Giorgio By Moroder Lyrics)

Relevans och autencitet

...creative people are just skilled at navigating an exponential tree of possibilities. Creativity means fearlessly embracing things that seem odd, even random, knowing that if you keep your brain open you’ll eventually find the connections.

Komplexa system

Hur skapar vi en skola som känns relevant, dit man går för att man vill utvecklas?

Satsa på knykonferenser! Skapa möjligheter och arenor för organiserade pedagogiska samtal - och jag är övertygad om vi får till en förändring.

Lyssnar på @annhellenius. Innovationskraft och likvärdighet måste harmonisera hos förvaltningen. Underbart! pic.twitter.com/lG6rJZ3UUj

— Per Falk (@perfal) March 26, 2014

LIKA är ett verktyg vars mål är att underlätta arbetet med digitaliseringen på skolan. Det är ett arbetsredskap för framför allt rektor, men även för andra inom skolan/kommunen. Under våren 2014 kommer LIKA att pilottestas i flera kommuner från norr till söder och på den här bloggen kan du följa processen, gärna vara delaktig och tycka till.

Nu presenterar @joka70 från SKL verktyget #LIKA pic.twitter.com/snCtVvn5P7

— Per Falk (@perfal) March 26, 2014

Tekniken utvecklas snabbare än vad normer och värderingar gör.

Ohio

Skollagen säger att

Läraren ska  ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,

ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,

stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,

samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och

Läraren skall organisera och genomföra arbetet så att eleven

utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,

upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,

får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling,

successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,

får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och

får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

Men hur är det...

Men läraren dikterar ofta villkoren och formerna för lärandet i skolan. Som lärare beslutar man om lektionsupplägg och examinationsformer för en klass om ca. 30 elever i lärande, där planeringen rullar på alldeles oavsett lärarens och elevernas dagsform. Man har sitt schema med sin naturliga tidsmässiga begränsningar, där ditt ämne återkommer två-tre gånger per vecka och det oavsett om du eller eleverna vill eller behöver jobba mer. Lektionerna som är begränsade till en timme eller två, med en takt för att kunna ta sig igenom materialet och betygsätta eleverna innan sommarlovet börjar. Och slutligen rummet. Alla i raka led, vid sin bänk och läraren längst fram. Självklart kan det variera något från skola till skola, eller från lärare till lärare, men det är alla konstanter för undervisningen och något som eleven måste underkasta sig för få till mötet med läraren - och senare betygsättas i ämnet.

Kan man tänka annorlunda?

Det krävs mod, förståelse och genomförandekraft

En övning med hexagoner

- Brainstorma i 20 minuter och hitta nya möjligheter och utmaningar med denna prioritering.

- Skriv ned rubriker och stödtext på blanka hexagoner och bygg nya kluster och relationer till de befintliga hexagonerna. 

Frågor

Det här är ett drömjobb för någon som mig!

[caption id="attachment_2476" align="alignnone" width="300"] Stockholm (bild från Wikipedia)[/caption] Mitt jobb på Lin har varit enormt differentierat och utvecklande, och mycket av det jag lärt mig kommer jag att ta med mig och fortsätta att utveckla på Utbildningsförvaltningen. Ta till exempel den möjlighet jag fick när jag skulle designa ett tema på BETT tillsammans med Johan Unosson med föreläsare som Bonnie Stewart och Sara Mörtsell.  Vårt upplägg tillsammans med PR, videogänget och logistikproffsen på Lin fick det att lyfta till en nivå som jag aldrig tidigare upplevt. Många av mina erfarenheter kommer från TeachMeets och Edcamps - men det här var något helt annat. Det var kul att få göra något med en så snygg och proffsig inramning, utan att jag behövde ha kolla på alla detaljer som pennor, mat, wifi, budget - samtidigt som att jag för en gångs skull kunde vara delaktig i samtalen och processerna i rummet.

Facebook:

Twitter:

Läsförmåga. Sjunkande resultat och under OECD-genomsnittet enligt de senaste mätningarna (både PISA och PIRLS).  Flera indikationer finns också på sjunkande läslust och läsvanor. Könsskillnaderna i PISA (15-åringar) är påfallande stora och växande, till pojkarnas nackdel.

Svenska elever presterar i topp i engelska i den europeiska studien ESLC 2011 men svagt i spanska. Undersökningen är bara gjord en gång.

Genomgången tyder också på att kunskapsområden där skolan har stöd av elevernas erfarenheter utanför skolan är relativt bättre i internationell jämförelse.

Jag tror att vår framtid är riktigt ljus. Och jag tror att den är väldigt lång. Jag tror helt enkelt att det kan gå väldigt bra för människan, och det betyder att jag vill utforska de möjligheter vi har och hur vi ser till att ta tillvara dem utan att lägga krokben för oss själva med politisk klåfingrighet, cynism och kortsiktiga beslut.

Flera miljoner Youtube-tittare har fascinerats av den lille pojken som med fara för sitt eget liv räddar en flicka. Nu visar det sig att filmen är regisserad av en norrman – och inspelad på Malta.

(Källa DN: Miljoner lurade på Youtube – pojkhjälte var skådespelare)

För mig är det fullständigt ointressant huruvida man gick på det eller inte. Det som blir mer och mer angeläget är förståelsen för medielandskapet, dess olika kanaler, vem som äger dem, vilka grupper som använder sig av dem, vilka regler som styr dem, vem avsändaren är, dess syfte och till och med vem som ligger bakom algoritmerna som visar upp det som är mest intressant för dig på den plats du befinner dig på just nu?

Källkritik 2.0? Algoritmerna?

Internet som samhällsfundament växer exponentiellt, med besökare, information, möjligheter och problem, och mer blir det när fler och fler prylar kopplas upp och skickar ut information. Vi har alltså en plattform där gps-koordinater, propaganda, prosa, krig, Försäkringskassan och behjärtansvärda budskap blandas med marknadens allt mer aggressiva och utstuderade strategier kring klick, reklam och att hålla kvar besökaren på sin sajt. Här skall skolans alla aktörer försöka navigera för förståelse och utveckla förmåga och strategier för att att avkoda, skapa mening, analysera, bygga identitet och använda nätet. [caption id="attachment_2568" align="alignright" width="300"] Digital Literacy  - Tipstack @alacre[/caption] Och nätet som spelplan ritas om i samma stund som jag skriver det här, förutsättningarna förändras och planer smids hos såväl företag, stater som individer kring säkerhet, kontroll, transparens och tillgång.

Så hur skall vi i skolan agera? Har vi förmåga att göra det här idag eller måste vi gå en kurs först? Vad säger Datainspektionen om skolans användande av molntjänster? Vad kommer eleverna säga om skolornas användande av molntjänster om 10 år? Behövs en Digital Agenda? Vad tänker Skolverket om digital kompetens, din förvaltning, din skolledare, dina lärare, dina elever och varför inte bibliotekarierna och föräldrarna?

Väntar vi eller agerar vi i fråga om skolledarnas och lärarnas digitala kompetens? Om vi väntar, vad väntar vi på? Och om vi agerar, hur ser planen ut för att möta denna föränderliga omvärld? Jag tycker det är fascinerande att vi fortfarande har diskussioner om vi skall ha digitala verktyg i skolan, att ersätta alla digitala verktyg med papper och penna är fortfarande en möjlighet för vissa rektorer och lärare, att vi missar den springande punkten  - diskussionen om hur vi organiserar lärandet med siktet inställt på livslångt och lustfyllt lärande med verktyg som internet, penna, mobiler och böcker i en föränderlig värld?

Ta diskussionen!

Källkritik på nätet - Stiftelsen .SE Svenskarna och Internet - Stiftelsen .SE Om nätneutralitet - EFF Nätneutralitet - Washington Post

Utbildningsväsendets höga kvalitet, från de första skolåren till forskning på hög akademisk nivå, har skapat en välutbildad arbetskraft som få andra regioner kan matcha. Detta är en viktig förklaring till varför så många företag väljer att etablera sig i regionen. Stockholm är en av världens ledande kunskapsregioner, med en internationellt sett hög utbildningsnivå. Studenterna vid regionens universitet och högskolor efterfrågas på en global arbetsmarknad och är rustade för att kunna förverkliga sina drömmar.

- Stadens befolkning växer väsentligt fortare än förutspått. Stockholm blir en miljonstad redan 2020.  Det behövs därför fler bostäder och en god framkomlighet. Samtidigt ska livsmiljön värnas och stadens klimatpåverkan minska. - Stockholmarnas behov och förväntningar på de tjänster och den service som staden finansierar förändras, vilket ställer krav på lyhördhet för förändrings- och utvecklingsbehov. - Stockholmarna lever i ett globalt sammanhang med invånare som kommer från hela världen. Företagen i Stockholm konkurrerar på den globala marknaden om kompetens, kapital och investeringar och denna konkurrens ökar. - Stockholm är en vacker stad på öar, där närheten till vatten och grönområden är en självklarhet. Det är samtidigt en utmaning vad gäller stadsplanering, tekniska lösningar och finansiering av investeringar. - För att Stockholm ska vara en sammanhållen stad behövs en stark och positiv utveckling i alla delar av staden. Varje stadsdels starka sidor och särart behöver stärkas och utvecklas. Hela staden behöver uppfattas som alla stockholmares stad.

Trender

 Strategiska trender i globalt perspektiv. 2025: en helt annan värld?

Vi befinner oss mitt i flera globala förändringar som sannolikt kommer ha en fundamental inverkan på Europa och Sverige, och inte minst vår konkurrensförmåga, vår säkerhet och vår sociala sammanhållning. Utfallet av trenderna kommer att påverka global fattigdomsbekämpning, hur vi hanterar klimat- och miljöutmaningar och hur vi främjar fred och säkerhet i världen. Globala värden och normer, och den internationella ordningen, håller på att rubbas. Samtidigt förändras snabbt balansen mellan nyckelspelarna Kina, USA, Europa, Indien, Japan och Ryssland. Allt pekar på att vi står inför omvälvande tyngdpunktsförskjutningar vilket medför både möjligheter och utmaningar. Dessvärre är inte alla trender gynnsamma utifrån ett europeiskt perspektiv.

Möjligen är den stora ljuspunkten teknologi och innovation. Även på teknologisidan har EU förvisso tappat en del konkurrenskraft när kinesiska företag blir allt mer globala, men Europa – och inte minst Nordeuropa – kommer 2025 sannolikt fortfarande att ligga i topp när det gäller innovation, entreprenörskap och kreativitet. Teknologiutvecklingen och digitaliseringen är globala utjämningsfaktorer som bland annat ger möjlighet för mer avancerade utvecklingsländer att utvecklas snabbare och på annat sätt än konventionell industrialisering och modernisering. Nya energikällor och nya former för lagring och transport av energi – och framför allt brett utnyttjande av sådan teknologi – ligger troligen bortom 2025; när dessa realiseras kommer vi att se nästa kvalitativa skifte i utvecklingen. Med det sagt är det inte sannolikt att den nu pågående teknologiutvecklingen i sig ger upphov till stora skiften mellan stater; snarare kommer vi att se tydligare skiljelinjer inom stater mellan de som får full del av utvecklingen och övriga. Teknologi förändrar våra samhällen, hur vi arbetar, umgås och ser på omvärlden – en värld som har färre gränser, som ger ökad individuell frihet, och som främjar nya former av gemenskap och identifikation. Staten utmanas som politisk organiseringsform, samtidigt som individens makt att påverka sin egen livssituation ökar. Frågan är om dagens institutioner, fora och organisations- strukturer är lika dynamiska som den omvärld vi lever i. (s. 5)

1. Allt fler har möjlighet att ta del av högre utbildning. Vad innebär det för oss Sverige?
2. Breddning av leverantörer av högre utbildning för ett livslångt och flexibelt lärande
3. Nätbaserad utbildning kan eventuellt påverka penetration, tillgång och utbud

Den övergripande trenden på utbildningsområdet är att utbildningsskillnaderna mellan länder minskar. (s. 22)

Transformation och teknik

Vi står just i början på denna strukturella förändring, men den går nu snabbt, utvecklingen accelererar, och transformeringen under det kommande decenniet kommer att vara genomgripande. De nya teknologierna leder primärt till fyra viktiga förändringar:

1. Digitala tjänster upptar en allt större andel av ekonomin (på de fysiska varornas bekostnad), och kräver mindre arbetskraft och mindre kapital än traditionell industri. 2. Digitala plattformar, marknadsplatser och användargenererad data effektiviserar handel och distribution av varor och tjänster, vilket minskar behovet av arbetskraft inom handelssektorn. 3. Traditionell varuproduktion effektiviseras (genom automatisering, 3D-printing och annan teknik) och behovet av lågutbildad, billig arbetskraft minskar. 4. Även många avancerade tjänster automatiseras vilket leder till en minskad efterfrågan även på högutbildad arbetskraft inom vissa områden, men samtidigt högre efterfrågan inom digitala processer som understödjer artificiell intelligens och robotik.

Global trends 2030: Alternate worlds

We are at a critical juncture in human history, which could lead to widely contrasting futures. It is our contention that the future is not set in stone, but is malleable, the result of an interplay among megatrends, game-changers and, above all, human agency. Our effort is to encourage decisionmakers—whether in government or outside—to think and plan for the long term so that negative futures do not occur and positive ones have a better chance of unfolding. (Inledning)

The US faces stiff economic challenges—not as clearly foreseen before the 2008 financial crisis—which will require broad-based structural reform if it is to avoid a rapid decline in its economic position. Health care is expensive and inefficient: public and private health spending is 50 percent higher per capita than that of the next highest OECD country. As the population ages, these costs are expected to rise rapidly. Secondary education is weak, with 15 year-old American students ranking only 31st of 65 countries in mathematics and 22nd in science in a survey that includes many developing countries. The US educational advantage relative to the rest of the world has been cut in half in the past 30 years. Without large-scale improvements in primary and secondary education, future US workers—which have benefited from the world’s highest wages—will increasingly bring only mediocre skills to the workplace. (s.98)

Information technology is entering the big data era. Process power and data storage are becoming almost free; networks and the cloud will provide global access and pervasive services; social media and cybersecurity will be large new markets. This growth and diffusion will present significant challenges for governments and societies, which must find ways to capture the benefits of new IT technologies while dealing with the new threats that those technologies present. Fear of the growth of an Orwellian surveillance state may lead citizens particularly in the developed world to pressure their governments to restrict or dismantle big data systems. Information technology-based solutions to maximize citizens’ economic productivity and quality of life while minimizing resource consumption and environmental degradation will be critical to ensuring the viability of megacities. Some of the world’s future megacities will essentially be built from scratch, enabling a blank-slate approach to infrastructure design and implementation that could allow for the most effective possible deployment of new urban technologies—or create urban nightmares, if such new technologies are not deployed effectively. (s.9)

New manufacturing and automation technologies such as additive manufacturing (3D printing) and robotics have the potential to change work patterns in both the developing and developed worlds. In developed countries these technologies will improve productivity, address labor constraints, and diminish the need for outsourcing, especially if reducing the length of supply chains brings clear benefits. Nevertheless, such technologies could still have a similar effect as outsourcing: they could make more low- and semi-skilled manufacturing workers in developed economies redundant, exacerbating domestic inequalities. For developing economies, particularly Asian ones, the new technologies will stimulate new manufacturing capabilities and further increase the competitiveness of Asian manufacturers and suppliers. (s.10)

Reforminstitutet

Min färdplan

Från och med idag så har jag denna färdplan i bakhuvudet

1. Vår förståelse av begrepp som digital kompetens och MIK måste möta upp utvecklingen. Hänger vi med? Finns det överhuvudtaget någon poäng med att prata digital kompetens längre om den är så självklar ur ett samhällsperspektiv?
2. Snabb läsning för överblick och långsam läsning och reflektion måste harmonisera och verktygen för detta kan inte vara i konflikt.
3. Internet är en katalysator och är involverat i stort sett i allt idag, hantera det med den respekt som det förtjänar.
4. Programmering och algoritmer är litteracitet och byggstenar för vårt samhälle idag - dags att byta ut leksakerna i barnrummet för att spegla det.
5. Det är angeläget att skola/kommun/region skapar dynamiska och flexibla lärmiljöer som inkubatorer och makerspaces för att möta samtiden och framförallt framtiden.
6. Vilka färdigheter bör man jobba med från förskola till gymnasium för att möta denna osäkra framtid och ett skaffa ett jobb? Konst, litteratur, programmering och designtänkande?

1. Utnyttja den regionala kompetensen
2. Stärka regionen som arbetsgivare
3. Tillgänglighet, infrastruktur och användbarhet

• the posting participants (21 persons),
• the on-looking participants (16 persons)
• the constrained participants (17 persons)
• the non-participants (12 persons)

To sum up, it is possible to see that the Digitala skollyftet is an active environment, displaying interaction on different levels. Four categories of participation were discerned, which all show ways of engaging in this type of MOOC. Digitala skollyftet can be considered as professional development for teachers. The different ways of participating in the MOOC disclose that the openness of the MOOC is both an obstacle and an asset. Posting participants, who generally are experienced users of social media, as well as non-participants, who generally are less experienced in digital surroundings, state that the openness contributed to an uncertainty of what was expected of them when taking part in the Digitala skollyftet. That it was difficult to grasp the extent of the course added to their uncertainty.

According to connectivist views, learning flows from an initial connection (e.g. Siemens, 2005). However, as pointed out by Mackness et al. (2010) “connectivity itself is not a sufficient condition for connectedness or interactivity” (p. 272). To achieve meaningful connectedness is difficult and this difficulty may partly be related to the relation between a MOOC and the connectivist principles (ibid.). To connect digitally with others is one thing, but in order to investigate how these connections may evolve and become spaces for learning, attention needs to be paid to the dialogues that the connections facilitate (Ravenscroft, 2011).

The connectivst principles of autonomy, diversity, openness and connectedness/interactivity have a bearing on the way the participants engage in the MOOC. However, questions could be raised as to what extent the connectedness facilitated by the MOOC also facilitates spaces of learning. The nature of the interactions, whether analog or digital, is crucial if MOOCs are to become spaces for learning. Therefore, Ravenscroft (2011) write that connectivist´ thoughts need to consider the importance of dialogue. He stresses the need for dialogues to facilitate critical inquiry, reflection and negotiation.

Varför tycker vi dom saker vi tycker?

Åsiktsprogrammera eller bli åsiktsprogrammerad!

For critical minds, it follows that it’s not worth it anymore to critique liberalism. A new model has taken its place, the very one that hides behind the names “internet,” “new information and communications technology,” the “new economy,” or genetic engineering. Liberalism is now no longer anything but a residual justification, an alibi for the everyday crimes committed by cybernetics.

Creation is exploration

We create models by crafting them out of material.² Sometimes our material is wood, metal, or plastic. Other times it’s data or information from our senses. Either way, we start our models with a medium that we mold. This helps us escape the trap of the blank page—by starting with a hunk of clay (or data, or some physical motion, or Legos…) we don’t have to imagine the leap from nothingness to something. Instead, we can get to work by manipulating what’s in front of us. We can hone, and whittle, and bend, and pull apart, and glue. We can shape it as we see fit.

The process of creating a model is an act of discovery—we find out what pieces we need as we shape our material. This means we needn’t fully specify a system to get started, we can simply craft new pieces as we go. We end up exploring the system as we create it and don’t have to get a “complete” model to gain value. We can simply tinker. We can shave a little off or glue some on to see what happens. And along the way, we bolster our intuition of how systems behave.

Men vem är han och vilka motiv kan han ha?

Slutligen tycker jag att alla borde läsa Rasmus Fleischers text om nivåförvirringen när det gäller kod. Vilken kod, vilken nivå, för vem och av vem?

Låt mig kasta in några synpunkter på en diskussion som samtidigt förs på två olika nivåer – vilket jag tror är ett symptom på en mer djupgående nivåförvirring, vilket jag snart ska komma till. Å ena sidan bedrivs en kampanj för att införa programmering som obligatoriskt ämne i grundskolan, där argumenten handlar om att stärka Sveriges framtida konkurrenskraft. Bakom denna kampanj står diverse IT-företag, bland andra Google. Å andra sidan finns det en radikaldemokratisk tanke om att folket måste erövra kunskapen om hur datorerna fungerar. Tanken bottnar i en historisk parallell mellan boktryckarkonsten och internet, mellan skrivkunnighet och programmeringskunskap, som härom dagen formulerades av Jesper Larsson i en bloggpost.

Bredd och spets inom professionellt lärande och lärmiljöer

...eller vår jakt på nuet.

Det handlar om att förstå mediernas roll i samhället och hur de formar vår världsbild, att kunna söka och kritiskt granska och värdera information samt att kunna använda medier för att göra sin röst hörd och bidra till det offentliga samtalet. Det gäller, med andra ord, att utveckla en god medie- och informationskunnighet, ibland akronymiserat till MIK. Detta är ett begrepp skapat av Unesco (på engelska heter det media and information literacy) som Statens medieråd och många andra aktörer numera använder. Omvärldsbloggen: En medveten medieanvändning blir allt viktigare

Min poäng:

Och när vi redan kippade ­efter andan, utarbetade eller ­arbetslösa, fullproppade med antidepressiva preparat och yoga­lösningar här i prestations- och utslagningssamhället så uppfann Steve Jobs på Apple en maskin som var så lätt att använda att ingen klarade av den.

To make matters worse, lots of multitasking requires decision-making: Do I answer this text message or ignore it? How do I respond to this? How do I file this email? Do I continue what I’m working on now or take a break? It turns out that decision-making is also very hard on your neural resources and that little decisions appear to take up as much energy as big ones. One of the first things we lose is impulse control. This rapidly spirals into a depleted state in which, after making lots of insignificant decisions, we can end up making truly bad decisions about something important. Why would anyone want to add to their daily weight of information processing by trying to multitask?

Nu kryddar Fredrik Virtanen i och för sig sin text med hyperboler men faktum är att Douglas Rushkoff lyfter samma problematik med sina studenter från MIT i dokumentären PBS-Frontline Digital Nation Distracted by everything.

Learning Subjectives: designing for when you don't know where you're going

Where is the authentic you? How can we find that voice of yours?

"When certainty collapses, it's often replaced by curiosity"

How do you cultivate your life as a rhizomatic learner when your head is full of opportunities? Can the idea of an arborist exist in the garden of D&G?