Swedish school system somehow seems to have lost its soul...

§4 Education in schools aimed at children and students should acquire and develop skills and values. It shall promote all children's and students' development and learning and a lifelong desire to learn. The training should also teach and establish respect for human rights and fundamental democratic values ​​on which Swedish society is based.

The program shall take into account children's and students' varying needs . Children and pupils should be given support and incentives so that they can develop as far as possible. An effort should be to compensate for differences in children's and students' capacity to benefit from the education. The program also aims in cooperation with the homes promote children's and students' all-round personal development of active, creative, competent and responsible individuals and citizens.

Combining choice with energy and empowerment

Invention Literacy

Förmågan att kunna läsa och skriva. Användning: Används idag i samma betydelse som engelskans literacy, vilket innebär att det är ett vidare begrepp som kan kombineras med andra begrepp som inkluderar förmågan att kunna skapa olika former av texter och att förstå och tolka desamma. Som på engelska kan vi således tala om exempelvis digital litteracitet och medielitteracitet.

Måndagen den 29/6 Kl. 11.00 – 11.45 Fenomenalen, Skeppsbron 6

Måndagen den 29/6 Kl. 16.30 – 17.30 Joda Bar och Kök, Skeppsbron 24

I DN den 3/8-2015 kan vi läsa att kulturskapare anpassar sig till ett nytt beteende hos konsumenterna. "Ju mer uppkopplade vi blir, desto kortare tid kan vi koncentrera oss utan att bli distraherade, visar forskning. Kajsa Haidl ser en kulturutveckling som numera kan klockas i sekunder."

Enligt Timo Mäntylä, professor i psykologi vid Stockholms universitet, handlar det om ett paraplybegrepp som består av tre delar: Upprätthållande av uppmärksamhet över tid (till exempel när man kör bil långt), simultankapacitet (göra flera saker samtidigt) och selektiv uppmärksamhet (kunna fokusera utan att bli distraherad).

Kajsa beskriver sedan hur vissa kulturskapare anpassat sig till denna nya era och sin målgrupp genom att korta ned teaterföreställningarna, paketera om sin musik, designar formaten i spel och litteratur för att möta en konsumentgrupp som inte alltid kan mobilisera kraft att slutföra en uppgift eller som prioriterar ned något som är intressant till förmån för något nytt, skinande och blankt. Vilket man kommer på sig själv med att göra ibland, när det blir svårare och svårare att värja sig eller stå emot flödet av nyheter och upplevelser.

Vad digitaliseringen verkligen handlar om

Om digitaliseringen är svaret, vad är då frågan?

88% said they are undergoing digital transformation, but only 12% know why. - Brian Solis

Barnen och eleverna

Personalen

Vad digitaliseringen verkligen handlar om

”Felet” med skolan kan inte vara att den inte förändras i samma takt och på samma sätt som resten av samhället. Tvärtom är skolans relativa oföränderlighet en tillgång. Den ger visst andrum och möjlighet till reflektion. Men bara under en förutsättning: att alla som har tilldelats eller tagit på sig lärarrollen själva hänger med i det som händer i världen, och strävar efter att relatera det till de grundläggande färdigheter och kunskaper som skolan framför allt måste förmedla. Det gäller alltså att vara väldigt klar över vad det är i det gamla och beprövade, som verkligen är värdefullt och hur detta kan användas för att ge sammanhang åt det som är nytt.

Deltagarstyrd yta som tillhandahåller teknik, verktyg och utbildningsmöjligheter för intresserade. Denna kreativa miljö ger möjligheter att designa, prototypa och tillverka saker med verktyg som annars vore omöjliga att få tillgång till, såsom 3D-printers, scannrar, symaskiner och lödstationer. Men framför allt det fria flödet av lärande, idéer och resurser - DIY (Do it yourself) och DIT (Do it together) är viktigare principer än verktygen för ett makerspace.

Tänktanken drivs av ett litet gäng skolmänniskor inom alla olika yrkeskategorier på Årstaskolan. Här förekommer våra egna privata tankar och funderingar. Programmet ska inte alltid tas för allvarligt även om vi brinner för det vi gör. Podden fungerar lite som en think tank där inte allt är helt genomtänkt, men ett ypperligt terapeutiskt verktyg för att sammanfatta och reflektera över vår lilla skolvärld. Se det som att du får vara flugan på väggen under vår kafferast.

Den viktigaste framgångsfaktorn för spridning av innovation så den kommer alla elever i alla skolor tillgodo är ledning på kommunnivå. Man kan inte delegera allt ansvar till den enskilda skolan. God användning av IT i skolan förutsätter ett antal styrande politiska beslut, exempelvis angående infrastruktur, organisationsutveckling, pedagogiskt lärresurser och teknikanvändningsavtal. Det handlar om många förändringar som kräver politiskt ledarskap. (Sid 5 ur  Unos Uno årsrapport från 2013)

Nyfiken på föreläsningen och lärlabbet?

Livet i labbet

Att hjälpa människor och organisationer att gå från idé till handling

Learn IDEO’s approach to generate and execute new ideas. Course Details: From Ideas to Action will teach you the methodology IDEO experts rely on to unlock new visions of the future. This course will give you the tools to build three critical design thinking skills:

1. Idea Cultivation: Brainstorming is just the beginning. Learn new techniques to tap into your—and your team’s—creativity.
2. Rapid Prototyping: Develop tangible, lightweight experiments, so you (and others) can put them to the test.
3. Strategic Iteration: Move quickly through the process to find the most feasible—and desirable—solution.

This course is designed for team leaders, innovators, and problem solvers.

Vi hjälper till med förståelse av komplexitet

Om narrativet makerspace och makerkultur

En arena för att lösa angelägna frågor

Keri Facer och vår framtid

The educational imagination of the last two decades has been dominated by one particular vision of the future, a vision of a global knowledge economy fuelled by international competition and sustained by digital networks. This vision has driven investment in new technologies, new approaches to teaching and learning, new education industries and massive school rebuilding programmes around the world. This vision has promised students and nations that with enough education, creativity and new technology, their futures will be secure. This vision of the future, however, can no longer be considered either robust or desirable enough to act as a reliable guide for education. This book is about the much more diverse, more dangerous and possibly more desirable futures that education might need to address. It is about some of the developments in knowledge, identity, human relationships and social justice that are emerging at the intersection of social and technological change. And it is about the opportunity that schools have to act as democratic resources for building secure and desirable futures for all of their students.

We need to start thinking now about how schools can act as resources for intergenerational solidarity as populations are ageing, generations are being brought into competition for resources, and rapid technological development changes traditional patterns of expertise. We need to start thinking now about how schools can act as resources for fairness if children bring highly diverse digital, social and pharmacological resources into the classroom. We need to start thinking now about how schools can equip students for democracy when technologies of surveillance are expanding and new networked public spaces are emerging. And we need to start thinking now about how schools can act as resources for building sustainable economic futures when networked globalization promises increased polarization, radical inequality and environmental degradation.

Väsby + Makerspace = ett ekosystem av lärande

Makerspace som en diskurs

The broader purpose of making, according to this dis­course, is to cultivate and harness individual capabilities that will ultimately contribute to corporate agendas and strengthen existing economic structures.

In this article we examine the tensions we see in the maker movement as a way to support collective self-reflection and new forms of action. Currently, mak­ing is being incorporated at scale in rapid ways without adequately consider­ing the structural changes and material and pedagogical resources required to support learning for all students. We therefore see a crucial need to create the time, space, and analytic tools necessary to embrace the complexity of placing culture, power, and equity at the center of the design and research of making. In this spirit, we propose a framework that highlights four alternative starting points for equity-oriented design: critical analyses of educational injustice, his­toricized approaches to making as cross-cultural activity, explicit attention to pedagogy, and inquiry into the sociopolitical values and purposes of making. Explicit engagement with these complexities can lead to a critical examina­tion and iterative reconceptualization of key learning principles and pedago­gies. We believe pedagogical designs that are animated by these principles will be more responsive to the histories, needs, and experiences of working-class students and students of color and that related forms of research will help theorize the kinds of agentive teaching and learning that can emerge within making experiences.

The stories we tell about the future are powerful resources for shaping our sense of possibility and our readiness to fight for change. This book argues that we need to rethink the stories we tell about socio-technical change and the future of education. We need to reclaim the right of educators, students and communities to challenge the orthodox future we are being sold, and to imagine and build viable alternatives. Only by rewriting the stories we tell ourselves about the relationship between education, technology and social change can we ensure that schools are really equipped to prepare all of their students for the future.

Hej, Jag håller på att städa ut en massa gamla elektronik- och finmekanikprylar efter min gamle far som jobbat med sånt även efter sin pension med stor passion. Till min stora glädje såg jag en skylt på Väsby återvinningscentral om Väsby Remakerspace och hittade till slut din mailadress via Väsbys hemsida. Och undrar nu då om det är något som ni skulle kunna ha glädje av? Vet att det hade glatt honom mycket om det kommer till nytta. Det är dessvärre rätt så ålderdomliga saker...   En massa minimotorer, 24V. Kretskort, rör, metalldelar mm En svarv för finmekaniska delar Mikroskop Omvandlare likström/växelström Oscilloskop, modell jättegammalt Skruvar muttrar mm Plus ett par prototyper av ett instrument för friktionsfri frammatning av provpreparat Mm mm   OM det skulle kunna tänkas vara något ni kan ha glädje av kan du väl höra av dig? Jag har tel xx Jag bifogar lite bilder om det säger lite mer om vad det är. Prylarna finns på x så det är inte så lätt att komma förbi och kolla. Är ngt av intresse så tar jag hem det.   Bästa hälsningar, NN

Remakerspace

En dröm som går i uppfyllelse

Jag gör min VFU i Väsby faktiskt...

Skall vi acceptera att endast 1 student bland 100 känner till Makeymakey?

Det omöjliga är ingen vanlig att-göra-lista innan jag dör, det är en personlig lista med svåruppnåeliga drömmar och idéer som jag skall realisera. På samma sätt som Joel Runyon beskriver hur han gick från säkra och försiktiga mål till mer utmanande och utvecklan de, vill jag förändra mitt liv och resultatet av mitt arbete. Jag har sedan en tid tillbaka pressat mig själv till att utföra svåra saker, min omgivning har sagt att det är omöjligt, men jag upplever att skillnaden har legat i synen på uppgiften och sin egen kapacitet.  Jag vill förvandla synen på lärande, på misstag och det omöjliga, och jag kommer fortsätta att blogga om min utveckling och ge er kontinuerliga rapporter om hur det går.

Made in China: Makerspaces and the search for mass innovation

• A changing economy means the way that China makes things has to change – from low-cost, labour-intensive manufacturing to innovation and design-led production. For companies, makerspaces have the potential to release the creative energy of their employees.
• A search for innovation-led development is key to the Chinese government’s interest in makerspaces. No longer satisfied with ‘made in China, designed elsewhere’, the government hopes that makerspaces can help foster grassroots innovation and entrepreneurship.
• Makerspaces represent a desire for radical reform of the education system. An innovation-led economy requires more creativity and problem-solving skills. For schools and universities, makerspaces represent a way to bring creativity and hands-on, project-based learning into China’s education system.
• China’s urban middle class are looking to reconnect with craft, just like their western peers. While manufacturing is still a major part of the Chinese economy, millions of young Chinese graduates will never need to work with their hands. For them, makerspaces reflect a desire to be creative and make physical objects.
• China’s makerspaces face a range of challenges:a. Funding: half the makerspaces surveyed highlighted funding as an issue.b. Membership: Maintaining membership was a major concern for many spaces.c. Skills: New members rarely have the skills to use the tools in makerspaces, so makerspaces have to spend time and resources training them.d. Understanding and advocacy: Few people in China understand maker culture, making it difficult to recruit people interested in making .

NMC/CoSN Horizon Report > 2017 K-12 Edition

Makerspaces are physical environments that foster opportunities for hands-on learning and creation, often enabled by emerging technologies. As schools increasingly focus on methods to foster the development of 21st-century skills in students to prepare them for the demands of the global technological economy, makerspaces are viewed as an important bridge. A growing number of classrooms, libraries, and community centers are being transformed into makerspaces, and educators are leveraging maker activities to engage learners in creative, higherorder problem-solving through design, construction, and iteration.252 School leaders are incorporating making into the curriculum to encourage students and teachers to bring to life ideas and to explore design thinking approaches. Makerspaces have also become a vehicle for bolstering student exposure to technical disciplines and entrepreneurial thinking as they creatively leverage technology to address some of the world’s pressing challenges by producing innovative solutions.

UNESCOs Digital skills for life and work (september 2017)

Findings show that the development of these digital skills depends on a number of factors such as appropriate involvement of government, blending traditional ‘non-digital’ education approaches and digital applications, bridging formal and non-formal digital skills provision, and enhancing the digital competencies of teachers. The report also focuses special attention to the often overlooked ‘complementary’ skills required to navigate technology-driven societies, such as an understanding of privacy considerations; knowledge of how to engage as responsible digital citizens; and awareness of how digital technology, big data and algorithms are shaping society. Included in the report are policy recommendations that advise for governments to:

• Maintain public involvement in the increasingly commercially driven space of digital skills development.
• Redouble efforts to address inequalities in the provision of digital skills and competencies.
• Generate increased data on digital skills across populations to identify and fill gaps through education.
• Promote open digital resources and address needs not met by commercial providers.
• Foster partnerships with various stakeholders—including industry partners—to expand and improve the quality and relevance of digital skills development initiatives.

Included in the report is a compendium of case studies illustrating successful examples of public and private sector working together in Africa, Asia, Europe and North America to ensure that all people have the skills and competencies they need to participate in the knowledge-based economy of the future.

Evaluations have shown high initial levels of teacher interest, but low levels of course completion. Fewer than 10% of enrolled teachers completed the online course (Vivian et al., 2014). This arguably reflects the general tendency for MOOCs to generate large initial numbers of participants, but low levels of eventual course completion. S. 41 UNESCO DIgital skills för life and work

The cultural role(s) of makerspaces

Making community Making a safer world Making systems Making education Making markets Making meanings

Tankar

När makerspace blir demokrativerkstäder

WeMakeThe.City is a festival that makes cities better. For five days in a row, we will tackle urgent everyday challenges in the urban environment, together with audience and experts, spread across different locations in the Amsterdam metropolitan area. With lectures, film screenings, expositions, performances, urban expeditions, games, workshops, expert meetings, conversations, labs, maker spaces, and an attractive and active weekend programme for a large and wide audience. For Amsterdam, the metropolitan area, European cities and the rest of the world.

Att koda är att lösa ett problem med algoritmer och datastrukturer. Kod måste implementeras i någon sorts medium, men är förmodligen helt agnostiskt vad det gäller vilken sorts. Vi skriver kod för datorer, men lagstiftning är kod för samhällen. Institutioner bör byggas som mjukvara också, och vårt eget lärande är inget annat än, som DC Dennett observerar, att vi installerar olika former av appar i vårt medvetande. Fast den metaforen haltar litet – vi kan, och bör, ofta själva skriva dessa appar. Det sätt på vilket du kodar dig själv – insikten om att du kan koda dig själv – är centralt. Även i digitaliseringen. Inte: är du lönsam lille vän? Utan: är du interoperabel?

Föreläsare:

The Future of Humanity med Yuval Noah Harari

All of which leads to the question: what should we do? “First of all, take it very seriously,” Harari says. “And make it a part of the political agenda, not only the scientific agenda. This is something that shouldn’t be left to scientists and private corporations. They know a lot about the technical stuff, the engineering, but they don’t necessarily have the vision and the legitimacy to decide the future course of humankind."  

Det här är ju en dröm som går i uppfyllelse. Att få prata om mitt arbete, plattformar och arenor som vi byggt samt pågående projekt ute i verksamheterna för studenter och personal på lärarutbildningen. För mig är det en otroligt skön känsla att få komma tillbaka till Universitetet och göra en ‘verklighetsuppdatering’ tillsammans med studenterna – och trycka på att det här händer just nu i Väsby där vi bygger ett ekosystem för lärande med makerspace som ett nav.

Behövs nya arbetssätt och visioner?

Kan vi hitta fler format och fler arenor för lärande?

Verkstad för att lösa välfärdsutmaningar

Demokrati och digitalisering

Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

• kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt
• färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster
• förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker
• motivation att delta i utvecklingen.

Vad innebär det att vara människa idag?

Uppkomsten av tekniska lösningar som gör det möjligt att gå in “under locket” och förändra hur tekniken kan användas skapar nya möjligheter. Detta gör det möjligt för den som har kunskaper och färdigheter att påverka hur tekniken används och hur den kan utvecklas vidare. Detta förändrar i sin tur makten över tekniken och hur samhället ser ut. Det demokratiska perspektivet är viktigt och här kan undervisningen knyta an till möjligheter och problem som finns i vardagen. Med andra ord finns större möjligheter att motivera eleverna och att väcka deras intresse.

Kan vi komma hit på fritiden? Hur lär vi oss mer?

Det livslånga lärandet för medborgaren

1. Skolan är en viktig arena för en levande demokratisk diskussion om framtiden och bistå i framtagandet av ett narrativ om framtiden med fler röster
2. Skolan som institution är viktig ur likvärdighetssynpunkt samt måste agera kompensatorisk i förhållande till elevernas informella lärande
3. Att ge det lokala sammanhanget en större chans och utrymme för påverkan, nätverkande och aktion
4. Att ge ett ökat utrymme och ett sammanhang för det professionella lärandet och gärna i ett större ekosystem av aktörer
5. En institution ger en ökad stabilitet vid samhälleliga sammanbrott

Demokrativerkstaden

• Flera gånger i månaden anordnas 'After School'-verksamheter med hjälp av biblioteket, fritidsgårdar och våra skolors fritidshem på eftermiddagarna.
• Fritidsgårdarna erbjuder återkommande workshops och aktiviteter i lokalerna. Det kan vara allt från 'Laga jeans med Sashiko', 'pimpa din speldator' eller 'digitalt självförsvar'.

• Vi kan bistå i att organisera distansutbildningar på plats, t ex återkommande träffar för MOOCs eller Skolverkets moduler för professionellt lärande
• Studieförbund och vuxenutbildningar bör erbjuda fler grund- och avancerade utbildningar inom slöjd och skapande med IT som material, programmering, digital kompetens.
• Alla VFU-studenter bör få utbildning på makerspace, och gärna i ett tajtare samarbete med lärosätena.

Vad innebär det att vara människa idag?

Inför Almedalen

Nationell digitaliseringsstrategi för skolan

Digital kompetens är i grunden en demokratifråga. I skolan lär vi oss förstå världen för att kunna förändra den. Alla barn och elever behöver få förståelse för hur digitaliseringen påverkar världen och våra liv, hur programmering styr såväl det informationsflöde vi nås av som de verktyg vi använder, liksom att få kunskap om hur tekniken fungerar för att själv kunna tillämpa den.

Kan vi komma hit på fritiden? Hur lär vi oss mer?

Är digital kompetens en demokratifråga även på fritiden?

Digitaliseringskommissionen har pekat på att ökade inslag av it i undervisningen främjar flickors intresse för it och på sikt bidrar till att minska snedrekryteringen till högre utbildningar med it-inriktning. Inkluderandet av ett jämställdhetsperspektiv i arbetet med digitalisering har därmed betydelse för möjligheten att nå det jämställdhetspolitiska målet om jämställd utbildning. I arbetet med digitaliseringen är det därför viktigt med ett jämställdhetsperspektiv för att tillgodose att alla barn och elever ges samma förutsättningar och möjligheter.

En paradox

Tips!

Umair Haque, en uppfriskande röst med välbehövliga filosofiska perspektiv

Unique in the world — perhaps unique in history — Americans appear perfectly content to watch their kids massacre each other in schools, to watch their neighbours die for a lack of basic medicines, to watch their middle class implode, to see their own life expectancy shrink, to work a little harder every day only to be rewarded with less money, stability, and opportunity by the very system of predatory capitalism that is ripping their lives apart.

Global Trends: The Paradox of Progress

This version, the sixth in the series, is titled, “Global Trends: The Paradox of Progress,” and we are proud of it. It may look like a report, but it is really an invitation, an invitation to discuss, debate and inquire further about how the future could unfold. Certainly, we do not pretend to have the definitive “answer.” Long-term thinking is critical to framing strategy. The Global Trends series pushes us to reexamine key assumptions, expectations, and uncertainties about the future. In a very messy and interconnected world, a longer perspective requires us to ask hard questions about which issues and choices will be most consequential in the decades ahead–even if they don’t necessarily generate the biggest headlines. A longer view also is essential because issues like terrorism, cyberattacks, biotechnology, and climate change invoke high stakes and will require sustained collaboration to address.

As the paradox of progress implies, the same trends generating near-term risks also can create opportunities for better outcomes over the long term. If the world were fortunate enough to be able to take advantage of these opportunities, the future would be more benign than our three scenarios suggest. In the emerging global landscape, rife with surprise and discontinuity, the states and organizations most able to exploit such opportunities will be those that are resilient, enabling them to adapt to changing conditions, persevere in the face of unexpected adversity, and take actions to recover quickly. They will invest in infrastructure, knowledge, and relationships that allow them to manage shock—whether economic, environmental, societal, or cyber. Similarly, the most resilient societies will likely be those that unleash and embrace the full potential of all individuals—whether women and minorities or those battered by recent economic and technological trends.

Tidigare trendspaning. Här är min trendspaning från 2014

Amy Webb på SXSW

• 225 emerging tech trends across 20 industries
• a list of the world's smartest cities
• a calendar of events that will shape technology this year
• detailed near-future scenarios for several of the technologies
• a new framework to help organization leaders decide when to take action on trends
• a list of all organizations on our watchlist for 2018
• 20+ advance weak signals for 2019

För det är inte längre en fråga om robotar, AI och digitala assistenter kommer in i skolan. De är ju redan här.

If implementing an automated system entails following someone else’s logic then, by extension, this also means being subject to their values and politics.

#Hackabibblan 2018

#Hackabibblan 2018 visar på möjligheterna med skapande verksamhet i biblioteket. Läs mer i inbjudan och programmet till höger. Hackabibblan riktar sig till dig som är intresserad av hantverk, teknik och skapande i offentliga miljöer. Kanske jobbar du på ett bibliotek och är intresserad av eller driver egen skaparbibbla?

Den regionala kulturstrategin

Hör kulturförvaltningen i Stockholms läns landsting berätta om sin roll och sina resurser i implementeringen av strategin. Ta del av spännande lokala och regionala processer och projekt i Stockholm, Södertälje, Botkyrka, Järfälla och Österåker. Lyssna till kulturlivets företrädare om förutsättningarna för den regionala konstens och kulturens utveckling. Och ta chansen att själv diskutera och ringa in de gemensamma kulturpolitiska utmaningar och möjligheter som vi gemensamt kan ta tag i direkt! Konferensen tar grepp om kulturstrategins alla fyra utpekade insatsområden:

• öka tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet
• stärka möjligheterna till konstnärlig utveckling
• omfatta digitaliseringens möjligheter och utmaningar
• använda kultur och kulturmiljöer som resurs samhällsplaneringen